Leader 2014–2022
Nedan finns information om den föregående programperioden 2014–2022. Under programperioden 2014–2022 har föreningen Utveckling Hälsingebygden drivit landsbygdsutveckling genom leadermetoden.
För perioden 2014–2022 användes logotyperna här till vänster.
Strategi 2014–2022
Observera att denna information gällde programperioden 2014–2022: Utveckling Hälsingebygdens utvecklingsstrategi är grunden för vårt arbete och den är grunden för de bedömningar LAG gör när projektansökningar kommer in till oss. Utvecklingsstrategin bygger dels på EU:s tillväxtstrategi och dels på den SWOT-analys och de idéer för utveckling som föreningen arbetat fram i samarbete med människor och organisationer från vårt Leaderområde.
I vår utvecklingsstrategi finns sex stycken insatsområden med tillhörande mål och urvalskriterier. När du söker ditt utvecklingsprojekt hos oss så bedöms er ansökan inom något av dessa sex insatsområden. Om er utvecklingsidé är stor och spänner över flera av våra insatsområden så behöver ni göra en ansökan per insatsområde för att era idéer ska bedömas korrekt. LAG kan alltså endast bedöma ett projekt inom ett av insatsområdena. Ert projekt poängbedöms utifrån dessa mål och urvalskriterier och för att ert projekt ska kunna beviljas medel måste det uppnå minst 200 poäng (250 poäng för projektstöd till företag).
Klippa på knappen nedan för ladda ner Utvecklingsstrategin för programperioden 2014–2022. Ett utdrag ur strategin finner du nedan.
Strategins insatsområden
STRATEGI: INSATSOMRÅDE
1. Sysselsättning
Området har under flera decennier präglats av en strukturrationalisering inom dess huvudnäringar jord och skogsbruk samt mekanisk industri. De större industrierna har länge rationaliserat hårt för att möta världskonkurrensen. Detta har inneburit ökad industriell tillväxt och reducerad sysselsättning. Stora delar av denna industri är idag outsourcad till mindre entreprenörer. Lokala entreprenörer har mycket små möjligheter att värja sig mot företagens konkurrensutsättning av underleverantörer samt bemötande av konjunktursvängningar. På flera olika sätt söker offentliga aktörer att motverka dessa effekter och stimulera till innovativa nya arbeten. Här kan mikrostöd fungera som stimulans till nya affärsidéer.
Utveckling Hälsingebygden avser att samarbeta med dessa aktörer genom att lyfta fram människans förmåga till kreativt och innovativt tänkande och stödja nätverk mellan företagare. Lokalproducerat, besöksnäring och distansoberoende tjänster är några av de verksamhetsområden som är aktuella att prioritera.
STRATEGI: INSATSOMRÅDE
2. Forskning – Utbildning
Utbildningsnivån är i området under riksgenomsnittet. Ett stort antal avgångs-elever från högstadiet saknar behörighet till eftergymnasiala studier. Länets främsta utbildningsenhet för eftergymnasial utbildning, Högskolan i Gävle, tvingas av staten att reducera antalet utbildningsplatser och näringslivet söker expertkompetens allt längre bort från det egna geografiska området. Flera ledande företag på landsbygden talar om risken att behöva flytta verksamheten dit kompetensen finns. Utveckling Hälsingebygden vill göra skillnad i motivationsprocessen för utbildning hos såväl svenskar som invandrare och flyktingar i alla åldrar. Genom samverkan inom skola, föreningsliv och näringsliv samt genom aktivt arbete på ungdomars mötesplatser kan trenden brytas. Forskningen ska beredas tillfälle att analysera möjligheter till utveckling.
STRATEGI: INSATSOMRÅDE
3. Lokal utveckling
Allt utgår från individerna i bygderna. Människan befinner sig i det lokala rummet med två dimensioner. Det förflutna, som har format vägen till idag och det framtida, vägen vidare. Det är i detta lokala rum som olika individer kan se vilka behov som behöver mötas. Det är där den kan finna drivkraft och energi att förändra. Utveckling Hälsingebygden gör skillnad för enskildas och gruppers förmåga att mobilisera ett förändringsarbete tillsammans med andra. Leader-metoden ska användas som instrument för att förändra. Utveckling Hälsingebygden stödjer processer och skapar fysiska förutsättningar med utvecklingsmiljöer liksom investering i det lokala rummet för att nå förändring. UH ska stödja processer, framtagande av utvecklingsplaner och lokalekonomiska analyser. Via pilotprojekt som tar sikte på nya servicelösningar och utveckling av den lokala ekonomin ska både bygd och individer stärkas.
STRATEGI: INSATSOMRÅDE
4. Folkhälsa
Tydliga samband finns mellan folkhälsa och tillväxt. Lägre folkhälsa påverkar samhällskostnaderna direkt och tillväxten indirekt. Hälsingebygden ligger lågt i denna statistik gentemot riket. Att i projekt inkludera moment som stärker folkhälsan i bred mening förväntas ge positiva effekter i det enskilda utvecklingsprojektet liksom på sikt för hela området. Utveckling Hälsingebygden vill stimulera till möten och insatser för organisationer och föreningar som vill utveckla och förändra folkhälsan i positiv mening.
STRATEGI: INSATSOMRÅDE
5. Nationellt och internationellt samarbete
Hälsingebygden är en del av världen. Världen är en del av Hälsingebygden. Med det dubbla synsättet ges större motivation för sin samtid och hur Hälsingebygden kan interagera med sin omvärld, d.v.s. såväl övriga Sverige som utanför Sverige. Samtliga övriga fyra insatsområden har på olika sätt beröring med insatsområde fem, inom vilket det ges möjlighet att fördjupa sig i just kontaktskapandet med vår omvärld.
Utveckling Hälsingebygden vill stimulera upptäckandet av nya innovativa vägar för samarbete och förståelse för olika förutsättningar. Inom detta insatsområde kan även kontaktskapande möten med parter utanför Hälsingebygden genomföras. Dessa möten förväntas leda till fortsättningsprojekt inom insatsområdena eller som utvecklingsprojekt. Kontakter med ELARD och andra upparbetade kontakter med Leader-organisationer i Europa är viktiga för utbyte av erfarenheter och att bredda det internationella perspektivet.
STRATEGI: INSATSOMRÅDE
6. Kultur och kulturarv
Hälsinglands landskap och området kring Ytterhogdal har ett omfångsrikt utbud av kultur och kulturarv. I Hälsingland finns de stora Hälsingegårdarna vars traditioner går ända tillbaka till medeltiden. Mängden av välbevarade interiörer och hus har förklarats som världsarv på Unescos världsarvslista. Det rika kulturlivet skapar förutsättningar för att attrahera kompetens, turism och att hälsingar trivs och vill bo kvar. Kulturen är en nyckel till delaktighet och verktyg till att spegla och förstå. Kultur skapar även ekonomiska värden för utövare, förmedlare av olika slag, platser och andra näringar.
Utveckling Hälsingebygden ska stimulera till fler gränsöverskridande samarbeten runt kulturen och stödja insatser som kan stärka världsarvets gårdar i en kommersiell utveckling. Andra insatser som behöver stärkas är ungdomars delaktighet i kulturella händelser, från evenemang till skapande åtgärder.
Kulturutbytet med andra kulturer och möten och möten mellan inflyttade nysvenskar och landskapets befolkning ska stimuleras.
HAR DU FRÅGOR?
TVEKA INTE ATT KONTAKTA OSS!